Svenska kyrkoarkiv
Husförhörslängden
 (Beteckning: A I)
Samlad information om familjen.
I Husförhörslängden finner du hela familjen samlad på en sida, fastighet för fastighet,
byvis. För landsbygden är de uppställda byvis, antingen i bokstavsordning
eller per rote och geografisk ordning. Varje uppslag brukar motsvara
en större fastighet och på vänstra sidan av uppslaget hittar ni i regel
husfadern längst upp och nedanför hustrun och barnen. Drängar och pigor
brukar
vara noterade längst ner i boken.
Husförhörslängden ger dig följande information när du har hittat personen/familjen du
söker:
- alla familjemedlemmar med namn
- alla familjemedlemmars födelsedatum (föräldrarnas födelsedata så att ni kan börja er forskning
bakåt i tiden)
- föräldrarnas födelseort (församling+ län -då vet ni vilken födelsebok ni skall titta i för att hitta deras föräldrar - ni är nu på väg tillbaks i tiden).
- föräldrars yrke
- vigseluppgifter
- vaccinationer
- konfirmation
- in- & utflyttningsinformation (oftast datum + ort. Här finns även anteckningar om emigration).
- själva husförhöret (med uppgift om kristendomskunskaper, läskunnighet, nattvard m.m)
- avliden (årtal)
- Övriga anteckningar (ex. om en person begått brott kan här uppges datum för domslut)
Husförhörslängderna gäller mellan ett visst antal år tex 1820- 1830. Alltså finns
det många husförshörslängder att gå igenom under en persons liv och räkna då
med att även prästerna avlöste varandra, vilket kan göra att många uppgifer
kan bli feltolkade med tiden.
Ovan uppgifter bör därför kontrolleras mot tex födelsebok, konfirmationsböcker, in-&
utflyttningslängder och vigsel- & dödböcker.
Om husförhöret
I
1686 års kyrkolag finns stadgat om husbesök . Först handlade det mest om självavård men sedan blev själva förhörsmomentet det dominerande inslaget i besöket. Det var inte alltid populärt med prästens besök så många uteblev men 1765 kom en kunglig förordning som fastställde att en person skulle plikta om han/hon ej infann sig.
Varje år var det dags för husförhör. Man samlades i någons hem där prästen förhörde familjemedlemmarna i katekesen och i läskunnighet. Allting antecknades noggrant. Husförhöret blev också en dag för förtroliga samtal och en stunds gemenskap som ofta avslutades med ett husförhörskalas.
Husförhör pågick ända fram till slutet av 1800-talet och i en del delar av landet långt in på 1900-talet. |
Böckerna kan se olika ut i olika församlingar
Då varje församling hade sina egna kyrkoböcker kan landets olika arkivhandlingar se olika ut. Men de flesta böcker innehåller samma uppgifter men kan vara inskrivna på olika sätt. Detta blir väldigt vanligt ju längre bak i tiden du kommer i din forskning. |
|
