Att släktforska
Vi hoppas att ni liksom vi skall bli intresserade av att söka era rötter. Det är ett riktigt detektivarbete och vem vet vad ni kommer att hitta! |
|
|
Börja med att intervjua era närmsta släktingar!
En bra start är att börja skriva ner all information om era närmsta som föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar. |
|
Hur lång tid tillbaka kan man släktforska?
Följande gäller i Europa. Om du har förfäder i Sverige och Finland kan du
nästan utan
större problem forska tillbaka till slutet av 1600-talet.
Om du har bönder i släkten kan du även fortsätta längre bakåt
ytterligare
något hundratal år. Tiden sträcker sig bakåt till ca 1530-talet då man började
föra
register över alla bondgårdar och vilka som brukade jorden.
Har du kanske förfäder inom samhällets högre skikt (ex. adeln och kungligheter) går
det att komma ännu längre.
Adeln hade ju ofta släktband inom utländska kungahus
och
i och med detta kan ni söka bakåt i tiden till ca 600-talet. Där säger man sedan
att
det tar stopp, även om vissa faktiskt har hittat längre tillbaka...
Varför börja släktforska?
Intresset för att söka sina rötter har faktiskt ökat de senaste åren, även fast vi själva har varit intresserade sedan skoltiden (1980-talet). 1983 fanns det faktiskt som fritt val i skolan. På den tiden var det inte så många som valde ämnet men det fanns allt några entusiaster.
Vi har glädjande nog uppmärksammat att släktforskning åter igen lagts in på skolschemat. Elever på Norra Reals gymnasieskola kan nu välja ämnet.
|
|
Idag när tempot är högt och utvecklingen går snabbt tappar människor greppet över var de hör hemma. Förr i tiden bodde vi ihop med två-tre generationer och hade vetskap om var vi kom ifrån etc. Idag flyttar vi allt oftare och allt längre bort i världen och tappar kontakten. I och med detta försvinner vår muntliga tradition och vi vet mindre om vår närmsta släkt. |
Du kanske vill veta om din mormorsmor var av adlig härkomst eller om din
morfars
far var en enkel soldat eller kanske bara en torpare. Kan det vara så att du
t.o.m
har en blå ådra, och att de snart dimper ned en inbjudan till
Kronprinsessans
bröllop.
Vilka gener bär jag på egentligen, kommer jag att bli gammal? Vad dog mina
förfäder av, vilka sjukdomar etc? Hos dina förfäder finns mer fakta än du
tror. Den du är idag och kommer att bli, då tänker vi mest på de
fysiologiska delarna (som hjärta, lungor, hjärna och mage).
Men vi såg ett reportage på TV där några forskare säger att
våra gener går i arv i många många generationer och att det t.o.m är viktigt hur de
levde som te.x om de hade mat för dagen, tungt arbete eller levde ett liv i lyx. Allt påverkar oss.
|
|
Hur skall jag börja?
Det första du behöver är något att anteckna på... för i släktforskning är det många namn, födelsetider, byar, årtal, vilka böcker (källor) du har forskat i etc som du vill bevara.
En bra start är att börja med det som vi gjorde, ett enkelt papper där du kan fylla i det viktigaste uppgifterna för att komma igång och sätta i en pärm.
|
Om du är extra ambitiös är det också bra att inköpa en liten bandspelare (för att intervjua/fråga din mormor/morfar, farfar/farmor, mamma/pappa etc). Till slut kan det bli dags för en dator och ett släktforskningsprogram.
Din historia och släktsaga börjar faktiskt vid din närmsta släkt. De har säkert något intressant att berätta som du aldrig kommer att finna i kyrkoböckerna! Det de vet kommer annars att försvinna när berörda personer är avlidna. |
Ni har säkert en massa foton som ligger och dräller utan en
anteckning
på baksidan (det hade vi också). Hur ointressant är egentligen en massa
foton
utan namn om några år. Ta dig tid en helg och besök dina släktingar och ta
med
dig foton eller fråga om de har några, sedan sätter ni er och går igenom de
och du
kommer att vara nöjd och glad när du åker därifrån.
Du kommer både att fått namn på dina foton och säkert en hel del släktinformation att tillföra din samling.
Säkert har du eller dina släktingar kanske även några gamla brev i en sliten
låda som bara tas fram vid släktkalas eller bara för att någon frågar. Ni kanske
även hittar ett brev från Amerika med en adress på baksidan. Då har ni
hittat
en guldgruva kan vi säga. (Så hittade vi våra släktningar i Montana).
Ett tips - skriv ett brev till samma adress och se om någon svarar.
Vad man mer kan fråga sina släktningar om är dagböcker,
tidningsurklipp,
almanackor etc. Förr antecknade vi mer i böcker (när inte datorn fanns).
(Vi hittade tex ett datum där vår mormor hade skrivit ett datum när en
person
i släkten reste till USA).
|
|
Viktigt vid starten
Vad du behöver fråga dina släktningar om, är i vilken församling personerna är födda, vilket Län det tillhör och så klart födelseåret och alla namn. Sedan har du en start för att söka vidare i kyrkoböcker av olika slag. (Tex Församling (Torestorp) i Län (Älvsborgs).
Bestäm dig även för på vilken sida du skall starta att forska på - mammas mor/far eller pappas mor/far - för när du kommer igång har du en hel del namn att hålla ordning på.
|
|
|