Att anlända till Ellis Island

Innan atlantångaren kom in i New Yorks hamn kom inspektörer ombord. Detta skedde i det sk. karantänområdet vid ingången till Lower Bay. Alla ombord behövde ej skickas vidare till Ellis Island. Första- och andraklasspassagerare kontrollerades ombord. Det kontrollerades om de hade några smittsamma sjukdomar som kolera, pest, tyfus, mässlingen, difteri m.m. Om sjukdom upptäcktes sändes även första- och andraklasspassagerare vidare till Ellis Island. Men detta var ganska ovanligt.

Teorin var:

Om en person har råd att köpa en första- eller andraklassbiljett så var det inte så stor chans att de skulle bli en börda för Amerika vad gäller sjukvård eller kriminalitet.

Amerikanska medborgare kontrollerades inte alls.

Frihetsgudinnan siktas

Efter kontrollen ombord fortsatta atlantångaren norrut till Upper New York Bay och in mot hamnen. Sakta växte Manhattan fram och det första emigranterna såg var den ståtliga Frihetsgudinnan. Detta måste varit en mäktig syn efter en lång resa över Atlanten.   En 80-årig tysk emigrant säger: "Jag trodde hon var ett av världens sju underverk."

När första och andra klass hade stigit av i New Yorks hamn skickades tredjeklass vidare till Ellis Island för inspektion. Man bytte till färjor som tog emigranterna vidare till Ellis Island. Ibland när det var mycket emigranter som anlänt fick de vänta ombord på atlantångaren tills det var dags att åka till Ellis Island. Om en båt anlände efter kl. 5 på eftermiddagen fick man ankra för natten.

Emigranterna hade namnlappar med sitt manifestnr (numret från skeppslistorna) fäst på sig. 30 åt gången skeppades över till Ellis Island och allt bagage tog man med sig.

Framme på Ellis Island

Nu följde läkarkontrollen »